Om Söderlings finalplats kom som en praktskräll så får nästan Federers ses som motsatsen. Han har premunerat på finalplatser de senaste åren.
Att Roger Federer är en enastående tävlingsmänniska med en förmåga att lyckas få ut det bästa av sig själv i de viktigaste turneringarna kan väl knappast någon ha missat. Morgondagens final blir hans femte raka Grand Slam final och 19:e totalt. Sedan han tog sig till final för första gången i Wimbledon år 2003 har han alltså varit i final 19 gånger på 24 försöki de största turneringarna.

För att illustrera hans facit har jag gjort en liten tabell här under:

03-W(vinst)

04-AO(vinst), W(vinst), US(vinst)

05-W(vinst), US(vinst)

06-AO(vinst), FO(förlust), W(vinst), US(vinst)

07-AO(vinst), FO(förlust), W(vinst), US(vinst)

08-FO(förlust), W(förlust), US(vinst)

09AO(förlust), FO(spelas i morgon)

AO: Australian Open, FO: French Open, W: Wimbledon, US: US Open

Ja, ni ser ju själva hur dominant han varit inom tennisen det senaste decenniet. Trots att folk påstår att han är lite på nedgång och inte har presterat sin bästa tennis det senaste året har han alltså varit i varje Grand Slam final under just denna period. Jag är inte beredd att hålla med de som säger att han är slut, Federer har fortfarande samma stora spel i sig och har tar nästan alltid fram det när det som bäst behövs.

Schweizarens enda problem är att finna motivation och det kan man enkelt förstå om man slänger en titt på hans meriter. Han har under sin karriär tagit 58 titlar och varit i totalt 80 finaler.

En vinst i Paris är det enda som saknas på hans meritlista förutom ett OS-guld i singel. Enligt min mening är han fullt kapabel till att skriva in båda dessa meriter på sin meritförteckning, frågan är bara om han orkar hålla igång till år 2012. Det känns ganska avlägset ,men om han bestämmer sig för att satsa mot OS i London är jag övertygad om att han kommer att ha en stor chans att gå hela vägen.

24-årige Robin Söderling förbereder sig just nu för sin tionde final på ATP-touren sedan han blev proffs år 2001. Morgondagens final är tveklöst den största och hur det än går kommer hans insats i turneringen att toppa allt han tidigare åstadkommit i sin karriär.

Ser man tillbaka på svenskens tio finaler så har ingen av dem varit på grus, med det i åtanke förstår man hur stor och osannolik hans prestation varit i Franska Öppna.

Tibrosonens karriär har minst sagt varit väldigt brokig med många dalar och toppar. Han har varvat toppinsatser på banan med skandaler, bland annat har han hånat motståndare, domare och till och med sina dubbelpartners. Hans attityd har genom åren varit allt annat än bra vilket har påverkat hans resultat avsevärt.

Det är inget snack om att potentialen och alla bitar har funnits där men han har haft problem att kunna få ut sin fulla kapacitet. Söderling har nog Magnus Norman att tacka för mycket av sina framgångar de två senaste veckorna. Resultaten och på det sättet Söderling har tagit sig samman och knutit säcken i de kritiska lägena är ett tecken på att Normans stöd och råd har varit till stor hjälp. Det känns som att svensken har mognat en hel del det senaste halvåret.

Sina tidigare meriter har svensken nästan uteslutande tagit inomhus. Han har tre titlar, varav två inomhus i Lyon och en på inomhusmattan i Milano.

Söderling säger själv att grus är hans sämsta underlag, men jag tycker framgången i Franska Öppna och hans spelstil borde tyda på annat. Hans yviga swingar passar utmärkt på gruset där han får mer tid att ladda och även får träffa bollen högre upp, då bollen har en tendens att studsa högre och långsammare på underlaget. Hans spel är väldigt effektivt mot motståndare som spelar med mycket topspin, då kan svensken möta bollen högt vilket genererar mer kraft i hans slag. Söderlings enda brister ligger i fotarbetet och glidet på gruset, lyckas han bara träna upp det ännu mer så tror jag säkerligen att han kan skörda fler framgångar på gruset i framtiden.

Intressant fakta om Söderling under Franska Öppna:

Serveess: 52 st totalt. 5:a i Serveessligan

Snabbaste serve: 229 km/h. 3:a i turneringen.

Vunna bollar på motståndarens andraserve: 155. 2:a efter finalmotståndaren Federer.